MORS DAG

År 1919 var det år som vi i Sverige började fira Mors Dag
Samma år började min mamma i folkskolan.
Malin som hon heter föddes 1911, har helt nyligen fyllt 93 år.
Hon kom som det åttonde barnet och skulle få ytterligare 3 syskon.
Barnaskaran var alltså väldigt stor och kraven på tillvaron väldigt små.
Familjen bodde på en liten gård där det fanns en ko, en gris och några höns.
Mannen i huset, alltså min morfar var dessutom snickare 
och var borta från gården på dagarna
för att tjäna lite pengar. 
Mormor skötte hushållet och gården med hjälp av den stora barnaskaran.

 Skolundervisningen 1919 var inte så avancerad.
Terminerna var korta 
framgår det av mammas betygs- och anmärkningsbok
höstterminen bestod av 53 skoldagar
 och vårterminen var kortare med 47 skoldagar. 
Det här innebar att hon gick till skolan varannan dag.
Efter 4 år fick hon sitt slutbetyg 
och hade då lärt sig det mest viktiga , räkna, skriva och läsa.
I betygsboken finns anteckningar om närvaro och frånvaro,
 om eleven var borta från skolan skulle frånvaron preciseras.
Accepterad frånvaro var egen sjukdom, 
sjukdom i hemmet, brist på kläder och naturhinder.
Naturhinder? vad var det. 
Malin bodde nära skolan 
men hon hade skolkamrater som bodde långt bort
 med nästan 1 mil att gå till fots.
 Om det då hade snöat gick det förstås inte att pulsa fram 
på små ben en lång sträcka. 
Mamma har en sån dag inskriven på en hösttermin, 
undras vad det var för väder som stoppade henne denna enda gång.
Brist på kläder? 
Visst kunde det vara så, 
 kanske hade det regnat dagen före och allt blev genomblött.
Att torka kläder snabbt gick inte på den här tiden. 
Kanske man då fick ligga kvar i sängen 
i brist på passande kläder.

Mamma har berättat att hon i slöjden fick sticka en lång strumpa (1 st. !!) 
som tur var fanns det fler flickor i hemmet 
som gick i skolslöjden och stickade strumpa
och man kunde para ihop strumporna till ett helt par.

Hur bodde hon min mamma på den här lilla gården som kallades för Danmark. 
Eget rum var ju inte tänkbart.
 Hon delade säng med en syster
men hade faktiskt en egen låda i byrån med sina saker i.

Leksaker förekom knappast
 om det fanns var de tillverkade av något äldre syskon eller pappa.
Lekandet utfördes samtidigt som man arbetade.
 Hon gjorde arbetet till en lek och till små äventyr.
tillsammans med sina syskon.

Att vara dotter till en mor som fyllt 92 år 
är lite häftigt tycker jag.
Mamma Malin är pigg och alert fortfarande,
 självklart blir hon trött ibland och visst har hörsel och synen blivit sämre.
Men förståndet är det inget fel på, 
hon hänger med på det mesta och är väldigt orienterad om dagens samhälle.
Huvudet håller hon i trim med hjälp av alla sorters frågetävlingar, 
spelar Priffe regelbundet med några nästan lika gamla väninnor.
Läser böcker, nu senast Fru Marianne av Victoria Benedictsson
 som vi sedan nogsamt har gått igenom tillsammans
och diskuterat.

Hon opererade in en stödskena runt sitt ena lårben för ett år sedan. 
Vid läkarbesöket inför operationen pratade vi med 
ortopedkirurgen som uttryckte sin oro för ingreppet som var stort och krävande
på en så gammal person.
Men Malin var inte orolig,
 ville bara få det undanstökat så hon kunde leva vidare.
För att trösta och lugna doktorn 
 lutar hon sig hängande på sina kryckkäppar lite fram mot honom
 och plirar bakom glasögonen och säger: 

"Doktorn är duktig och Malin är stark! Så det går säkert bra."

Det är min mamma 93 år i ett nötskal,
 full av tillit till livet och människorna.

Baka Malins pepparkakor
Tanten, en vers

Utsökta Mors Dags hyllningar väl värda ett besök 

HEM

Grafik från Lalla Sidan uppdaterad 27 jan 2004

TILLBAKA