Hemfärdens ljuva poesi

Emil i Lönneberga var på väg hem från en lyckad dag i Hultsfred.
Det var kväll och Emil låg halvsovande i vagnen som drogs av hästen i Katthult. Emil vaknade ibland och såg den mörka skogen och den ljusa sommarhimlen,
och han kände att det luktade hö och häst och natt och han hörde hovarna klampa och vagnshjulen knirka.

Jag har själv en liknande upplevelse som aldrig släppt greppet om mig,
trots att det är femtio år tillbaka i tiden.
Fortfarande kan jag framkalla det korta, mycket känslosamma
och intensiva ögonblicket.

Familjen hade varit på tältsemester och var på väg hem.
Mamma hade bäddat för sina två flickor i baksätet på bilen med kuddar och filtar. Vi låg åt var sitt håll med fötterna mot varandra, skavföttes.
Vi hade haft en härlig ledighet med många annorlunda upplevelser.
Nu var vi lyckliga över att få åka hem.

Bilen hade stannat stod brummande på tomgång.
Regnet smattrade på taket. Vindrutetorkarna svischade fram och tillbaka.
Jag arbetade mig upp ur sömnen från värmen i baksätet från kuddar och filtar. Utanför bilfönstret var det natt.
Vi hade stannat vid en bevakad järnvägsövergång,
ljudet från varningsklockorna hade väckt mig.
I framsätet på bilen satt mamma och pappa småpratande.

Just detta korta ögonblick.
Stunden mellan vakenhet och sömn är det jag kommer så väl ihåg.
En känsla av trivsel och glädje, blandat med en stor trygghet.
Här ligger jag och min syster på väg hem
där framme sitter mamma och pappa.

Du lyssnar till Chopin Nocturnes opus 9

Den söta rosen är från Marys vårgrafik
övrig grafik har Lalla gjort.
Jag har använt teckensnitt:
Black Chancery, Tempus Sans ITC och Comic Sans MS
Hos Lena kan du hitta många olika teckensnitt
Musiken har jag hämtat här.
Ny sida 15 april 2002


	Hemfärdens ljuva poesi !
	Lallas Grafik