1 december. 
 Första dagen på julmånaden, en månad med stora och många förväntningar.
En tid när alla skall ägna varandra en extra omtanke,
En månad då vi skall umgås och hinna med mer och fler än vad som är brukligt.
Adventskaffebord dukas upp hos vänner, 
som önskar välkommen med ett smakprov på årets glögg.
Luciafirande på arbetsplats, skolor och dagis. 
Vi komma, vi komma från pepparkakeland.....
 Lucia med sitt följe kräver sin tid och sitt engagemang. 
Julkonserter av alla slag.
Nobeldagen som du  kan följa utan fracktvång och balklänning, djupt nersjunken i älsklingsfåtöljen hemma framför din tv.
Pepparkakor skall kavlas, lussebullar vridas till och knäcken hällas i formar. 
Julklappsinköp i trängsel och stress.
Mysiga uppesittarkvällar med smakprov och mer gemenskap.

Varför allt detta varje år trots att vi säger, 
nästa år då skall vi inte......

Jag tror att vi är i behov av traditioner som stärker banden mellan oss. 
Vi har behov av dröm och förväntan. 
Vi vill se att där framme där har vi vårt Samarkand.

Jag Christina önskar dig från min plats i världen
en mycket trevlig och minnesvärd månad.

Kram